Nej, jag har inte glömt bort er, livet har bara krisat lite och fotandet har hamnat på hyllan. Igår rörde jag dock min dammiga kamera efter tre veckor längst ner i mörkret i garderoben. Och fasiken vad kul det är. Hämtade grillkolen och skitade ner Johannas ansikte och slängde på henne en leopardmönstrad kappa. Och well, resultatet blev ganska bra, är faktiskt riktigt nöjd för en gångs skull. Är nästan aldrig det annars men efter denna plåtning och ännu en idag (you'll see) vill jag bara fota ännu mer porträtt. Så jäkla kul!