Vågade knappt röra mig på isen. Var så himla rädd att ramla och dö. Småbarn i typ 6-årsåldern susade förbi med världens fart och jag kände mig typ blåst. Jag var inte långt från panik och det kändes som om jag skulle börja gråta. Efter 40 minuter på isen gav jag upp, hade ändå bara "åkt" längs staketet. Jag ser skridskor som en självmordsrisk och kommer aldrig mer göra det.

När jag lämnade tillbaka de hyrda skridskorna frågade han "hade du kul?". Jag svarade "det var helt okej". Där ljög jag.